« Jonas trapprotesterar | Home | Ny hemsida: egen ö säljes »
Fastighetsmäklare vs hovslagare
By Raggoparden | January 16, 2009
Genom åren har jag upptäckt att hovslagare är ett släkte för sej. Om det är yrket som drar till sej en viss kategori människor , eller om de blir likadana allihop efter ett tag vet jag inte, men faktum kvarstår. Hovslagare (med några få lysande undantag) passar inte tider. Om de alls kommer är de mellan tre timmar och två dar försenade, ofta kommer de inte alls, och man får själv jaga upp dom för att få en ny tid.
Det senaste året jag jag (tyvärr) fått stifta bekantskap med en annan mycket mysko yrkesgrupp, nämligen fastighetsmäklare.
För tolv år sedan sålde vi ett hus i värmland via mäklare. Hans underligheter, förhalanden och felgrepp som gjorde att vi förlorade ett antal hundra tusen på affären trodde vi var en tillfällighet och inte något signifikativt för skrået. Men efter snart ett år med förnyade mäklarkontakter börjar jag undra vad det är frågan om. Vill inte mäklare sälja fastigheter? Eller är problemet att det vill sälja och tjäna pengar men utan att lyfta ett finger? De kanske är vara vid att det fungerar så?
När vi efter mycket våndor bestämde oss för att sälja ön vände vi oss till en lokal fastighetsbyrå för värdering. Vi hade en relativt färsk sådan som gjordes i samband med arvsskiftet, men vi ville försäkra oss om att deras uppgift var rättvisande.
Den lokala mäklaren/värderingsmannen var först extremt ointresserad. Han “kunde ta upgifterna på telefon” och ville inte åka ut och titta, ända tills han förstod att det var en ö, då vaknade han till något. Vi fick en värdering och bad att få återkomma.
Under försommaren pratade vi med flera av de största firmorna som anser sej vara specialister på öar och skärgårdsställen, de sa att “objektet var mycket intressant, men det var fel tid att sälja mitt i semestrarna, deras kunder var i Nice/Båstad/wse just nu”, de bad att få återkomma i början av augusti för att starta annonseringen vecka 32.
Ingen hörde av sej tillbaka.
Vi tog då, i början av augusti, förnyad kontakt med den lokala byrån, som omedelbart gav oss ett bud på 3/4 av värderingen. Han hade glömt vad han värderat ön till två månader tidigare.. “Ja men”, sa vi ” nu har vi ju diskuterat en försäljning med utgångspunkt ifrån din värdering, vi är inte intresserade av att gå under det priset, tar du uppdraget ändå?” Och det gjorde han så gärna, sa han. Han skulle ordna en flygfotografering, ta fler bilder osv och lägga ut annonsen omgående.
I början av oktober får vi av en slump syn på annonsen. En dålig bild på bastun i en enspaltare av minsta storleken inklämt i samma annons som en bunt masonitlådor i halvmiljonsklassen. Och en länk till en annons på hemnet. Där fanns 23 extremt trista bilder tagna med billig automatkamera, och en text mäklaren kopierat från min uthyresannons.
Och det var allt. Efter en månad mailar jag och ber om en rapport, och får svaret att högsta budet fortfarande är det mäklaren gav oss i Juli, och att “han som skulle ta flygbilden fått paj på maskinen”.
Vi vet att han fått åtminstone ett högre bud, en bekant har kontaktat både mäklaren och oss. Och flygplanet måste trillat ned, någon flygbild har inte synts till.
Igår får jag ännu ett mail, efter tio veckors ytterligare tystnad, där mäklaren ber mej ringa honom (har han fått telefonen spärrad för utgående samtal, kan man undra?)
När jag ringer svarar han “hallå? Jo, jag skall sluta här på måndag, skall jag ta bort er annons?”…..
Ingen lägesrapport, inte ett ord om uppdraget, flygfoton, sökträffar, ev visning eller bud. Karln hälsade inte ens. När jag frågar om hur det går säger han “ja, jag har ju inte frågat spekulanterna om de kan tänkas höja budet eftersom jag inte visste om ni ville ta det”.
Herregud.
Om man kan få in 170000 brutto i arvode kan man kanske tänka sej att lägga ned lite mer än en dags arbete? Resultatet av detta är ett förspillt halvår och en liten lagom finanskris som det hade varit trevligt att undvika.
Nån som känner till en mäklare som kan tänkas lägga ned lite möda för att tjäna ihop kulorna, och som kanske tom har lite yrkesstolthet i behåll?
Topics: Allmänt blaj |
January 16th, 2009 - 9:04 pm
Vilken mardröm. Ni kanske skulle hyra ut ön i stället. Annonsera på nätet någonstans där det finns uttråkade multi biljonärer intresserade av lite “äventyr”.
January 16th, 2009 - 10:58 pm
Ja, man blir ju förvånad att de inte anstränger sig mer för såna pengar. Ibland får jag lust att bli mäklare själv, men jag orkar inte utbilda mig igen.
January 17th, 2009 - 7:17 pm
Herregud! Ön som är så fantastiskt fin!!! Jag är stum. Det måste finnas NÅGON mäklare som tycker det är KUL att sälja något så fantastiskt!